Äter vi kött i framtiden?
Vi människor är de enda djuren i världen som medvetet väljer om vi ska äta kött eller inte. Att kött är näringsrik föda, som våra kroppar är väl anpassade för att äta, är bortom diskussion. Istället handlar diskussionen ofta om en rad moraliska och etiska frågor som sedan länge har sällskap av alltmer brännande frågor kring köttets miljö- och klimatpåverkan. Diskussionerna blir ofta och snabbt polariserade, i en mix av fakta och värderingar. Finns köttet kvar på våra tallrikar år 2050?
Nästan alla (92 procent) i Sverige väljer att äta kött, enligt den senaste Novus-undersökningen som genomfördes i februari 2024. Därför är det högst relevant att fortsätta producera kött på ett etiskt och miljömässigt hållbart sätt i Sverige.
Kostnader och inflation har ändrat köpbeteendet
De senaste årens omvälvande händelser i världen med lågkonjunktur, krig, pandemi och extremväder i form av torka och regn, har gjort att inställningen till den svenska livsmedelsförsörjningen, såväl som den globala, behövt omvärderas.
Ökade kostnader och inflation har förändrat vårt köpbeteende. Trots det har preferensen för det svenska köttet ökat hos gemene man, och det har också synts i de inköp som gjorts. Enligt senaste statistiken för 2023 äter vi svenskar totalt sett mindre kött i mångt och mycket på grund av de högre kostnader, men när vi väljer att köpa kött ska det helst vara svenskt.
Trygghet, fred och ekonomisk stabilitet kan inte längre tas för givet. Som en effekt av det har konsumenter, politiker och företag blivit mer medvetna om vår sårbarhet, vilket lett till att synen på hållbarhet och mat kommit att handla mer om den inhemska livsmedelsförsörjningen vid en eventuell framtida kris. Eftersom vi importerar 50 procent av allt som äts i Sverige är det en fullt naturlig reaktion. Lantbrukets djur och köttet från dem är krisberedskapens ”live stock” eller levande lager. Det innebär att det är en viktig resurs som snarare behöver öka än minska.
Politiska styrmedel
Såväl regering som myndigheter och näringsliv har idag ambitioner att stärka den svenska livsmedelsförsörjningen samt minska beroendet av importerade livsmedel och insatsvaror. I en undersökning från Ungdomsbarometern säger 61 procent av Sveriges ungdomar att de tycker vi ska vara självförsörjande på livsmedel.
”Svensk mat är god, klimatsmart och skapar jobb i hela landet. För att stärka försörjningen av svenskproducerat behövs det åtgärder på en rad olika områden; det handlar om allt från råvaruproduktion, till förädling, till transport och slutligen till butiksledet.”
– Landsbygdsminister, Peter Kullgren
Till hösten 2024 väntas regeringens livsmedelsstrategi 2.0 presenteras. Livsmedelsindustrin, lantbruket och kött- och charkuteribranschen har en enorm betydelse för Sverige. Det är branscher som ger många arbetstillfällen över hela landet, och där politiska styrmedel har stor inverkan på verksamheterna.
Mer mat till fler och med lägre miljöpåverkan
Inom 30 år beräknas vi vara tio miljarder människor på jorden. Fler behöver mat och produktionen av livsmedel måste därför öka och samtidigt bli mer effektiv. Dessutom behöver biologisk mångfald säkras och den negativa påverkan på klimatet minska. Ingen kan idag med säkerhet säga vad som blir utfallet om 30 år.
En snabb lösning på många miljöproblem är att minska produktionen. I en ny rapport från Jordbruksverket konstateras exempelvis att Sverige skulle kunna minska sin livsmedelsproduktion här och nu och därmed komma närmare klimatmålen med noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.
Men maten vi äter behöver produceras någonstans. Slutar vi producera mat i Sverige betyder det att produktionen skulle ske i andra länder och att vi skulle öka vår import av livsmedel. Det kanske ser bra ut på vår nationella utsläppsredovisning 2045, men skulle också planeten vinna på det? Svaret är faktiskt nej. Vår svenska livsmedelsproduktion har så pass låga klimatutsläpp, ur ett globalt perspektiv, att en ökad produktion faktiskt skulle vara förenligt med de globala klimatmålen, menar Jordbruksverket i sin rapport.
10 framtidslösningar för djuren, den biologiska mångfalden och klimatnyttan
Animalieproduktionen har en fortsatt del i livsmedelssystemet i Sverige, och det är viktigt att den fungerar i samklang med en hållbar planet. Naturligtvis påverkas den svenska köttproduktionen, som behöver fortsätta att utvecklas i en hållbar riktning och följa internationella klimatavtal, minska negativ miljöpåverkan och skapa förutsättningar för livskraftiga och lönsamma svenska gårdar.
Är det möjligt och i så fall hur? Här är några exempel på vad som görs för att kunna framtidssäkra den svenska köttproduktionen.
1. Klimatanpassad växtodling. Klimatförändringarna förväntas öka skördarna i norra Europa tack vare varmare temperaturer och längre växtsäsonger. Men varmare temperaturer innebär också negativa effekter och nya utmaningar för växtodlingen av vegetabilier till livsmedel och foder. Det kan vara nya skadeinsekter, nya växtsjukdomar, längre perioder av torka och fler skyfall som jordbruket måste anpassa sig till.
Enligt rapporten, Framtidens jordbruk, finns potential att öka foderproduktionen och matproduktionen i Sverige, samtidigt som klimat- och miljöpåverkan från växtodlingen minskas. Lantbruksforskningen undersöker hur vi kan utveckla och förbättra växterna och förbättra miljön där de växer. Med växtförädling och växtskydd, till exempel, kan grödornas egenskaper anpassas till nya odlingsförutsättningar och även öka skördarna. Med anpassade odlingssystem och precisionsodling kan insatserna på åkrarna optimeras.
2. Biodiversitet och biologisk mångfald. Förutsättningen för att vi ska nå målen om biologisk mångfald i Sverige är att ha fler betande djur, till skillnad från i många andra delar av världen. Gräsmarker som skötts kontinuerligt med bete och slåtter är bland världens artrikaste naturtyper. Forskningsinstitutet RISE har skapat ett poängsystem för biologisk mångfald för olika livsmiljöer i Sverige och fann att naturbetesmarker fick högst poäng. Dessa betesmarker är inte bara rika på naturvärden, utan har även betydande kulturhistoriska värden och är vackra . Med andra ord är de attraktiva landskap att bo och vistas i.
3. Ökad kolinlagring i åker- och betesmarker. Genom en ökad vallodling skapas effektiv kolinlagring i svenska åker- och betesmarker. De senaste decenniernas mätningar av kolhalten i svensk åkermark visar att en större odling av vall har ökat kolinlagringen med cirka 2,4 miljoner ton koldioxid per år. Det motsvarar 20 procent av de totala växthusgasutsläppen från jordbruket i landet. Genom att ytterligare öka och utveckla vallodlingen kan vi öka inlagringen ännu mer i framtiden.
Forskning från SLU visar att mellangrödor, utöver vall, kan spela en betydande roll för kolinlagringen i framtiden. Att hålla åkermarken bevuxen under så stor del av året som möjligt skulle alltså göra att både mer kol och kväve lagras i marken, samtidigt som vi ökar den biologiska mångfalden och näringsämnena i marken. På så vis minskar också övergödning och erosion.
4. Smartare foder. Flera innovationer kommer göra att djurens foder blir mer hållbart. Redan idag finns foder på marknaden med upp till 30 procent lägre klimatpåverkan, jämfört med när mätningarna började 2008. Genom ökad odling av gräs och baljväxter, som kan användas som foder, binds kol och kväve i marken. Baljväxter i fodret minskar också metanproduktionen hos djuren.
I framtiden kommer pressjuice från vall kunna användas som grisfoder genom grön bioraffinering. Utvecklingen av metanreducerande fodertillskott har snabbt gått framåt de senaste åren och idag finns det tillskott som minskar metanutsläppen från idisslare med upp till 90 procent. Det finns med andra ord en stor potential att minska klimatavtrycket från svensk djurhållning i framtiden genom smartare foder, enligt rapporten Framtidens jordbruk.
5. Biprodukter blir foder. Djur är resurssmarta eftersom de kan äta grödor av lägre kvalitet som inte är lämpliga livsmedel för människor. Exempelvis kan rapsmjöl, som är en biprodukt från rapstillverkningen, fungera som ersättning för soja i fodret. För grisar som är allätare funkar biprodukter utmärkt. Deras foder består idag till relativt stor del av restprodukter från livsmedelsindustrin samt av foderspannmål och spannmål som inte klarar kvalitetskraven hos bagerierna.
6. Träd, grödor och bete tillsammans. Agroforestry är ett samlingsbegrepp för jordbrukssystem som kombinerar plantering av träd med odling av grödor eller bete. När man planterar träd i betesmarken kompenserar det delvis för betesdjurens utsläpp av växthusgaser eftersom träden hjälper till att lagra kol. Att odla björk och ek tillsammans är en lämplig strategi för både kort- och långsiktig kolinlagring. Betesmarker med träd skapar vackra landskap. Det främjar också den biologiska mångfalden samtidigt som träden ger djuren skydd mot sol och väder.
7. Djurens gödsel som fossilfri energi och växtnäring. Att använda lantbruksdjurens gödsel till biogasproduktion är en väg till ett fossilfritt jordbruk och minskade utsläpp av växthusgaser, menar regeringen i Sveriges metanplan. Först används stallgödsel i biogasproduktionen, därefter sprids restprodukten – biogödsel , som näring på åkern. På så vis kan gödseln bidra till produktionen av fossilfria bränslen, samtidigt som utsläppen av metan och lustgas från lagringen och spridningen av gödseln minskar. Användningen av djurens gödsel minskar också behovet av mineralgödsel. I och med detta skapas en mer cirkulär matproduktion där vi ger tillbaka näringen till jorden för att sedan fortsätta odla mat till människor och djur.
8. Svenska nötköttsgårdar visar vägen framåt. Rapporten Framtidens Lantbruk har undersökt klimatpåverkan från svenska nötköttsgårdar fram till 2050 med fokus på åtgärder för miljö och klimat i enlighet med Parisavtalet. Resultatet visade att utsläppen av växthusgas kan halveras vart tionde år och att gårdarna till och med kan ligga under målet när kolinlagring inkluderas. Det finns alltså goda möjligheter att nå ett klimatneutralt jordbruk, samtidigt som vi gynnar den biologiska mångfalden och ökar livsmedelsproduktionen med fortsatt hög djurvälfärd.
9. Friska djur och klok avel minskar klimatavtrycket. När djuren är friska är deras tillväxt god – det ger en så kallad resurseffektiv uppfödning av djuren. Alltså, ju bättre djuren mår, desto mindre resurser kräver de. Det har vi i Sverige lärt oss tack vare tradition och lagstiftning om förebyggande djurhälsovård. Ett bevis för att det fungerar är att vi har den lägsta användningen av antibiotika inom hela EU.
Det går att förbättra djurens genetiska egenskaper för att de ska bli mer än mer resurseffektiva. Att avla på dessa egenskaper är enligt Svenska Köttföretagen en av de tio viktigaste klimatåtgärderna för grisgården.
10. Digitalisering och automatisering på gården. För att både skapa gynnsamma förhållanden för djuren, och främja den biologiska mångfalden, utvecklas nu virtuella stängsel för betesmarker. Det här underlättar vården av gräsmarker med höga naturvärden. Eldrivna och självstyrande fordon är ett annat exempel på hur framtidens köttproduktion kan bli mer hållbar. Resultaten i en doktorsavhandling från SLU visade potentialen i att minska utsläppen genom elektrifiering av just lantbruksmaskiner. Automatisering kan också underlätta den dagliga hanteringen av djuren, minska foderspill och göra det lättare att övervaka djurens hälsa.
Vägen framåt – djur och växter samarbetar
Det svenska lantbruket och den svenska köttproduktionen är redan en del av lösningen på klimatproblemen – livsmedelsproduktionen i Sverige är en av de mest miljömässigt hållbara och klimateffektiva i världen. I den svenska köttbranschen görs också mycket för att hela tiden förbättras och utvecklas.
Globalt behöver köttkonsumtionen minska, främst i västvärlden. I Sverige har vi de senaste åren dragit ner på köttet, och trenden fortsätter; 2023 låg vi i snitt 2 procent över rekommendationen från Livsmedelsverket på 500 gram tillagat rött kött per person och vecka. Men inte bara hur mycket utan också vilket kött som konsumeras är avgörande för vår planet.
Att hålla djur är en nödvändig del av det naturliga kretsloppet inom jordbruket. Djuren betar marker och omvandlar den näring vi människor inte kan tillgodogöra oss, till kött – kött som är bra, nyttig och näringsrik mat. Gödseln från djuren går tillbaka som näring till marken där grödor odlas.
Hela livsmedelskedjan behöver arbeta tillsammans för att nå framgång i utvecklingsarbetet mot en ännu bättre produktion, med hänsyn till djurvälfärd, klimatpåverkan och bidrag till andra miljömål som exempelvis biologisk mångfald. Tillsammans, med lång erfarenhet, en produktion i global framkant och förbättrad lönsamhet, utgör det förutsättningarna för att kunna utveckla och öka den svenska produktionen av kött i framtiden.
