Under många decennier har vi i vår del av världen levt som om resurserna är oändliga. Vi har tagit för givet att vi ska kunna äta jordgubbar i januari och när vi tröttnar på kläder eller möbler går det alltid att köpa nya. I takt med insikten om jordens begränsade resurser, och framför allt med de stigande priserna, sker nu en förändring. Vi vet att resurseffektivitet är viktigt och att vi måste producera maten på ett resurseffektivt sätt. Men hur arbetar man inom lantbruket och köttproduktionen för att hitta effektiva sätt att producera så bra mat som möjligt?
Vad är resurseffektivitet och varför är det viktigt?
Resurseffektivitet handlar om att med så få insatser, och med så låg miljöpåverkan som möjligt, få ut så mycket som möjligt av våra resurser. Det handlar också om att minimera avfall och energiförbrukning, samt att minska vår miljö- och klimatpåverkan, samtidigt som vi förmår att producera på ett effektivt sätt. I en värld med växande befolkning, förändrat klimat och begränsade resurser är det viktigt att vi respekterar och använder resurser på ett smart sätt.
Inom jordbruks- och livsmedelssektorn innebär resurseffektivitet att minska förluster och optimera användningen av mark, vatten och energi. Det görs genom att förbättra odlingsmetoder och djurhållning, minska avfall och utsläpp, använda förnybar energi eller att nyttja restprodukter och avfall på ett hållbart sätt.
Resurseffektivitet handlar också om att vi som bor i Sverige ska vara resurseffektiva och ta vara på det vi kan producera just här – vi måste minimera matsvinn och helt enkelt sluta slänga näringsrik mat. Vi måste också se till att mer av vår egen matproduktion tas tillvara. Det kan vi göra genom att välja svensk mat, äta i säsong, äta flera delar av djuren och inte slänga ätbara delar av grönsakerna.
Hur är svensk köttproduktion resurseffektiv?
Våra svenska djur är resurseffektiva när de ingår i en cirkulär matproduktion. En cirkulär matproduktion handlar om att skapa ett slutet kretslopp där resurserna används istället för att bli avfall, vilket minskar behovet av nya resurser. Cirkularitet och resurseffektivitet hör alltså ihop.
Att använda mark där det inte går att odla mat till oss människor (som betesmarker), eller omvandla grödor vi människor inte kan äta som livsmedel (som vall) är resurseffektivt. Människor kan inte äta gräs, men tack vare gräsätande djur omvandlas dessa resurser till näringsrik mat vi kan äta, vilket är mycket resurseffektivt.
Djuren kan äta och omvandla restprodukter och avfall från livsmedelsproduktionen. Det minskar avfallsmängden och nyttjar resurser som annars skulle gå till spillo. Djuren äter också grödor av lägre kvalitet som inte är lämpliga för oss människor, exempelvis som efter en väldigt torr eller regnig höst. Med de allt mer förekommande extrema väderförhållandena kommer djuren bli allt mer viktigare då de kan ta vara på de grödor som inte blir mat till oss människor.
Djurens gödsel spelar också en viktig roll i att återföra näringsämnen till marken. Det skapar ett kretslopp av näringsämnen, förbättrar mullhalten i jorden och ökar bördigheten. Gödsel kan även rötas för att producera biogödsel och biogas som kan användas som fossilfritt bränsle. Det är alltså resurseffektivt att nyttja djurens gödsel!
Allt på ett djur tas tillvara
När vi äter kött är målet att så mycket som möjligt av djuret ska bli mat till oss människor. Att äta så mycket som möjligt av ett djur handlar inte bara om hållbarhet, utan är också det mest respektfulla vi kan göra när vi hanterar resurser som kommer från ett djur.
Vid slakt blir ungefär häften av slaktkroppen till mat och hälften till restprodukter och sånt vi inte äter. Restprodukterna används dock till annat. Slakten blir resurseffektiv genom att allt tas tillvara. Kött som inte blir hela styckningsdetaljer eller färs förädlas till korv, pastejer eller annan chark. Vissa delar av djuret, såsom ben och hudar, blir i exempelvis hund- och kattmat, skinnskor, ull eller kosmetika. På svenska slakterier tas allt tillvara. Slaktrester som inte har andra användningsområden omvandlas till biogas och biogödsel genom rötning, vilket bidrar direkt till den cirkulära matproduktionen.
Slaktrester ger en stor biogasproduktion och är en av de mest energirika typerna av avfall. Biogasen som produceras används sedan som fossilfritt bränsle i fordon, medan restprodukterna används som biogödsel inom lantbruket. På det här sättet skapas en cirkulär ekonomi, vilket resulterar i en win win-situation för hela livsmedelskedjan.
Att skapa mer resurseffektivitet inom det svenska lantbruket
Enligt en rapport från Jordbruksverket kan lantbrukets resurseffektivitet förbättras genom att minska förlusterna ännu mer. För att uppnå det behöver framförallt så många djur som möjligt i slutänden bli till mat. I Sverige har vi lyckats hålla dödligheten och förlusterna bland djuren låga. Ett arbete som innebär att våra svenska djur är fria från flera sjukdomar som finns i andra länder. Det här är ett resultat som kommer från ambitiösa djurskyddslagar och långvarigt arbete för att främja djurhälsa, djurvälfärd och en låg användning av antibiotika. Något vi är stolta över men som fortsatt ska förbättras för att svensk köttproduktion ska bli ännu mer resurseffektiv!
